tisdag 25 november 2008

SHC diskuterar och informerar

Respect Mother Earth
and her healing ways
Or trade away
our children's days
   -Neil Young

Jag har ett seminarium på torsdag där vi ska diskutera globalisering, utveckling och miljö. Vi har fått i uppgift att inför seminariet påta ihop en diskussionsfråga och svara på denna skriftligen. Tänkte att någon kanske är intresserad av ämnet så jag publicerar ett kort utdrag ur min första diskussion kring klimatförändingar. Obs, diskussionen är mycket kort, ger inte svar på klimatfrågan och innehåller inte åsikter avsedda att spridas, bara några funderingar kring frågan.

En regim definieras som: ”sets of implicit or explicit principles, norms, rules and decision-making procedures around which actors’ expectations converge in a given area of international relations.”

Regimen som räddade ozonlagret fungerade effektivt och relativt snabbt. Användningen av freoner som orsakade ozonuttunningen sjönk drastiskt från det att forskningen slagit fast vad problemet var, normerna spreds och till implementeringen börjat genomföras. De globala klimatförändringarna är ett betydligt mer komplext problem. I inledningen av en effektiv regim krävs att ett samförstånd fattas kring problemet och dess orsaker som beskrivs och bevisas av vetenskapen. Redan här börjar probemen med klimatförändringarna: vissa stora industriländer och beslutshavare har stått och står kritiska till forskningen inom området. Men här har faktiskt framsteg gjorts och idag är nog de flesta med på noterna kring problemet och dess orsaker - regimen sprids. Hur ska då problemet åtgärdas?  Här blir det betydligt svårare att nå överrenskommelser kring klimatförändringarna. Världssamfundet är i relativt hög grad överrens om problemet: utsläppen av växthusgaser. Dessa kommer främst från bilkörning (transporter), kraftverk, oljeraffinaderier, fabriker, jordbruk och skogsskövling. Den liberala synen som ser på ökad frihandel, djupare och vidare globalisering som lösningen är trångsynt och drivs av uppenbart subjektiva intressen. Hur kan en fortsatt industrialisering förbättra läget när det var den som orsakade problemet från första början? Saken är glasklar: vi i norr behöver inte en mer omfattande masskonsumtion än idag, folken i söder måste få förbättrade levnadsförhållanden. Klimatförändringsregimen som idag verkar bestå av försök att definiera modebegreppet hållbar utveckling kan och behöver utvecklas till något nytt, iväg från industrialisering som receptet på utveckling, hållbar eller inte. En miljard bränslesnåla bilar är inte bättre än tio miljoner bränslestörstiga bilar. En viktig del i en effektiv regim är skapandet av nya normer. Idag går normflödet från norr till söder – en nypa industrialisering ger en viss del (hållbar) utveckling. Ett recept som är kritiserbart på många sätt. Har den nordliga sfären något att lära av den södra? Kan några andra värden än ekonomisk tillväxt skapa välbefinnande hos människan? Den alternativa synen på utveckling (till skillnad från den liberala) har ett ideal som inte innebär ekonomisk rikedom eller tillväxt utan något så enkelt som välmående människor som har förmågan att tillfredsställa sina mänskliga behov i stabila samhällen med kulturell mångfald i harmoni med naturen. Det här är något som också borde spilla över i debatten om klimatförändringarna, kanske en normbildning som inte bygger på ekonomisk rikedom utan humanitär rikedom ska prägla en regim om klimatförändringsfrågan. En kritiker skulle säga att ekonomiska medel fortfarande skulle behövas oavsett målideal. Ja, självklart. Men det finns kapital i världen, det handlar om att placera dessa på ett långsiktigt sätt. Och om normerna kring utveckling och vad det innebär skulle kunna förändras, inte idag, inte imorgon men över generationer kanske en så kallad hållbar utveckling nås.